Planprocessen

Planprocessen regleras i första hand av plan- och bygglagen och reglerna är relativt detaljerade om hur tillvägagångssättet ska gå till.

Så startas ett planarbete

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att en detaljplan ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller för att lösa frågor som till exempel vägar, VA-försörjning, utbyggnad av skolor mm.

Innan ett planarbete påbörjas utreder stadsbyggnadsavdelningen syftet med och de grundläggande förutsättningarna för den föreslagna detaljplanen. Detta utgör underlag till byggnadsnämnden då de tar ställning till och beslutar om planarbete ska påbörjas eller inte. Detta beslut kallas för planbesked. Ett positivt planbesked resulterar i ett planuppdrag till stadsbyggnadsavdelningen.

Planförfarande

Att göra en detaljplan tar tid, från sex månader upp till ett eller två år beroende på planens innehåll, var planområdet ligger i kommunen och hur många som påverkas. Beroende på det område som ska planläggas kan processen göras enligt standardförfarande eller utökat förfarande. Under planarbetet kan förutsättningar och omständigheter förändras och då finns det möjlighet att växla förfarande.

Standardförfarande
Standardförfarandet kan användas om förslaget till detaljplan stämmer överens med översiktsplanen och länsstyrelsens granksningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt är av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller medföra en betydande miljöpåverkan. Planer som tas fram med standardförfarande antas av byggnadsnämnden.

 

Utökat planförfarande
När förslaget till detaljplan inte stämmer överens med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande, är av betydande intresse för allmänheten eller medför en betydande miljöpåverkan används utökat planförfarande. Planer som tas fram med utökat förfarande antas av kommunfullmäktige.

Planarbetets skeden

Planprocessen består av olika skeden för att ge kommunen möjlighet till att samråda med olika intressenter. Med detta menas att myndigheter, företag, grannar och andra som berörs av planen ska ha möjlighet att vara delaktiga i planens utformning genom att lämna synpunkter. Syftet med samråd är dels att förbättra beslutsunderlaget genom att få tillgång till den kunskap och de synpunkter som finns inom det aktuella området, dels att ge berörda parter möjlighet till insyn och påverkan.

De olika skeden som ett planarbete ska gå igenom är:

1. Planbesked - när en ansökan om planläggning kommit in till stadsbyggnadsavdelningen görs en bedömning av om ansökan stämmer med kommunens översiktsplan, riksintressen, statliga förordnanden såsom strandskydd och landskapsbildsskydd samt gällande kommunala styrdokument m.m. Det är byggnadsnämnden som tar ställning till och beslutar om planbeskedet ska vara positivt eller negativt och beslutet kan inte överklagas.

2. Eventuellt program - görs för att möjliggöra diskussion om detaljplanearbetet. I ett skriftligt dokument redovisas befintliga förutsättningar och utgångspunkter, kommunens vilja, mål och avsikter med planen. Detta skickas ut för synpunkter till myndigheter och sakägare som är berörda av planen. Program görs vanligtvis inte vid enkelt planförfarande och inte heller vid normalt planförfarande om det inte anses nödvändigt.

3. Samrådsskede - innebär att ett förslag till översiktsplan eller detaljplan upprättas och sänds på samråd till olika myndigheter och sakägare som är berörda av planen. Under en angiven tid får man lämna sina synpunkter på planen.

4. Granskningsskede - innebär att det tidigare förslaget till översiktsplan eller detaljplan bearbetas utifrån inkomna synpunkter under samrådsskedet. Det slutliga planförslaget ställs ut för granskning under minst tre veckor för möjlighet att lämna synpunkter. För att ha rätt att överklaga beslutet att anta planen ska skriftliga synpunkter ha lämnats senast under granskningsskedet.

5. Antagandeskede - innebär att planen antas av kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden.

6. Eventuellt överklagande - under en fastställd tid efter planens antagande kan de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda i planen överklaga antagandet av planen till länsstyrelsen.

7. Laga kraft - beslutet att anta en översiktsplan eller detaljplan vinner laga kraft när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat eller när länsstyrelsen beslutat att inte överpröva kommunens antagandebeslut.

En detaljplan ska ha en genomförandetid på minst 5 och högst 15 år. Under denna tid har fastighetsägarna en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen under genomförandetiden ersätts med en ny, ändras eller upphävs har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider. Efter att genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan, men byggrätten är mer osäker eftersom planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan att berörda kan kräva ersättning för förlorade rättigheter.

Planavgift

Kostnaden för ett planarbete regleras i ett planavtal enligt fastställd taxa. Även för planbesked tas det ut en avgift. Avgiften för planbesked tas ut oavsett om beskedet är positivt eller negativt. I de flesta fall är det exploatören som vill bygga på marken som betalar planavgiften.

 

  • Publicerat: 2017-05-15 av anna.terning@karlshamn.se
Webbredaktörsinloggning

| Glömt lösenord?