Sälja som privatperson

När du som privatperson säljer bil till en annan privatperson är det avtalslagens och (framförallt) köplagens bestämmelser som  ger de viktigaste rättsreglerna för affären. Köplagen är, till skillnad från konsumentköplagen som gäller vid köp av bil från en näringsidkare, dispositiv till sin karaktär. Det innebär att köplagens bestämmelser tillämpas om inte annat följer av avtal mellan parterna.

Grundregeln om avtalsfrihet som råder inom svensk rätt kan ses som en fördel för dig som part i en bilaffär. Ni kan genom ett avtal själva reglera vad som ska gälla för det enskilda köpet och se till att avtalet ger besked i de frågor som är viktiga i affären. Ett avtal är ett utmärkt instrument för att kontrollera att man har tänkt rätt i en viss affär. De yttre ramarna för vad ett avtal får innehålla i materiellt hänseende ges i ogiltighetsreglerna i avtalslagen samt av allmänna rättsprinciper på avtalsrättens område. Helt kort kan sägas att ett avtal ska präglas av ömsesidighet, att det ska vara ”skäligt” och balansera parternas rättigheter och skyldigheter. 

De beskrivningar som ges nedan gäller enligt köplagen och träder alltså in om avtal saknas.

Avlämnande och riskens övergång

Köplagen tänker sig att en vara (till exempel en bil) kan avlämnas på två olika sätt; genom att köparen hämtar den, eller genom att varan transporteras till köparen, antingen av säljaren själv, eller genom ett fraktbolag. Vid privataffärer kanske det vanligaste är att köparen hämtar bilen, eller att säljaren själv transporterar bilen till köparen.

Sättet för avlämnande har betydelse för vilken av parterna som bär risken för varan. När köparen ska hämta bilen ska den som huvudregel finnas tillgänglig där säljaren har sin hemvist, det vill säga normalt sett där säljaren har sin bostad. Om parterna vid köpet visste att bilen skulle finnas på annan plats ska den istället finnas tillgänglig där. Bilen anses som avlämnad när köparen har tagit hand om den och risken för bilen övergår då på köparen. Om köparen inte hämtar bilen i rätt tid går risken över på köparen när säljaren har gjort vad han kan för att bilen ska finnas tillgänglig för köparen. Det måste framgå genom märkning eller anteckning att bilen är avsedd för köparen.

”Befintligt skick”

Många avtal om bilköp innehåller skrivningen att ”bilen säljs i befintligt skick”. Observera att klausulen ”befintligt skick” inte är en total friskrivning som innebär att säljarens ansvar för fel avtalas bort. En bil kan även om den har sålts i befintligt skick vara felaktig enligt köplagens felbestämmelse och säljaren får stå för dessa fel om:

  • säljaren vid köpet har lämnat upplysningar som är felaktiga och som köparen kan antas ha rättat sig efter,

  • säljaren inte har upplyst köparen om viktiga förhållanden som säljaren måste antas ha känt till vid köpet och som köparen har räknat med att bli upplyst om,

  • bilen är i väsentligt sämre skick än vad köparen kunde förutsätta med hänsyn till priset och övriga omständigheter.

Köparens undersökningsplikt

Som säljare bör du uppmuntra köparen att själv undersöka bilen i samband med köpet. Köparen ska undersöka bilen så snart omständigheterna medger det i enlighet med god affärssed. Köparen får inte påtala fel som han/hon borde ha känt till och sådan kännedom ges köparen genom att undersöka bilen. Om köparen utan godtagbart skäl underlåter att undersöka bilen, får han/hon inte påtala fel som skulle ha hittats vid en undersökning, såvida säljaren till exempel inte avsiktligt försökt dölja felen.

Som fel anses sådant som fanns på bilen vid tidpunkten för avlämnandet, dvs. när risken övergick på köparen även om felet visar sig först senare. Köparen ska reklamera fel inom skälig tid och senast inom två år efter det att han/hon har tagit emot bilen.

Priset och betalning

Priset är förstås en sådan del av köpet som ofta avtalas om, men om inget sägs om priset ska köparen betala vad som är ”skäligt” med hänsyn till bilens art och beskaffenhet (till exempel modell, årsmodell, utrustning och skick), gängse pris vid tiden för köpet och omständigheterna i övrigt. Betalning ska som huvudregel ske hos säljaren. Om tidpunkten för betalning inte är bestämd ska köparen betala när säljaren kräver det. Bilen måste dock finnas köparen tillhanda för att säljaren ska ha rätt att kräva betalning. Om säljaren inte har givit köparen kredit är han inte skyldig att lämna ut bilen förrän han har fått betalt.

Om köparen inte gör rätt för sig

Köparen ska medverka till köpet på ett sätt som skäligen kan förväntas av honom och som möjliggör för säljaren att kunna fullfölja köpet. Köparen ska t.ex. hämta/ta emot bilen, undersöka denna och förstås betala för sig.

Om köparen inte fullgör sina åtaganden och detta inte beror på något förhållande på säljarens sida, har säljaren rätt att stå fast vid köpet och kräva betalning, eller häva köpet och begära skadestånd. Säljarens rättigheter förstärks om köparens bristande medverkan består i att inte betala.

Om det finns starka skäl att tro att köparen t.ex. inte kommer att kunna betala för sig får säljaren hålla inne sin prestation, och om det redan före köpet står klart att ett avtalsbrott kommer att inträffa får säljaren häva köpet redan då om inte köparen genast ställer en godtagbar säkerhet.

Rätt att häva avtalet (som är den starkaste rättsföljden) finns om köparens dröjsmål med betalningen är ett väsentligt avtalsbrott. Säljaren får också häva avtalet om köparen inte medverkar till köpet och detta är av väsentlig betydelse för säljaren och köparen också borde ha insett detta. Det finns en aktivitetsplikt för köparen som innebär att om denne märker att han inte kommer att kunna fullfölja avtalet ska han meddela säljaren detta inom skälig tid. Gör han inte det ges säljaren rätt till ersättning för den skada som hade kunnat undvikas om han hade fått meddelandet. Aktivitetsplikten gäller också för säljaren som för att få häva måste meddela köparen om detta.

Vid en hävning återgår parternas prestationer; om en leverans resp. betalning inte har skett, bortfaller dessa skyldigheter och om leverans resp. betalning redan har skett, ska parterna lämna tillbaka vad de har tagit emot. Köparen kan behöva utge ersättning för den nytta han har haft av bilen och säljaren kan behöva utge ränta från den dag han tog emot betalningen. Prestationerna i detta avseende kan även genom överenskommelse kvittas mot varandra. Vardera part ska begränsa sin skada och vårda egendom som tillhör den andra parten.

Länk köplagen

Källa. Konsumentverket.se
  • Publicerat: 2015-04-10 av niclas.sturesson@utb.karlshamn.se
Webbredaktörsinloggning

| Glömt lösenord?