Stadsvapen

Karlshamns vapen 1666 

Karlshamns stadsvapen original"En fördelt skiöldh, hwars underdehl är siögrön, men öffwerdehlen eller fältet af guldfärga, theruti och lijka som uhr then underdehlen opstiger ett halft swart Leijon som medh begge framföttren omfattar ett uthur wattnet opplyft anckar av naturligh ferga."

Vapnet finns i privilegiebrevet från 1666 då Bodekull får namnet Karlshamn fastställt av drottning Hedvig Eleonora.

 

 

 

 

 

Ur Karlshamns historia, del 1:

Genom öppet brev av den 28 februari 1666 erhöll staden till byggnaders uppförande och till mullbete tvenne hemman, Bodekull och Bodestorp, med alla dessas tillhörigheter. Dessa jämte andra hemman i Asarum och närliggande socknar hade kronan efter långvarig underhandling närmast för skeppsbyggeriets behov genom byte förvärvat av Ove Thott i december 1664. Bytet var särdeles fördelaktigt för den senare, som därigenom bland annat erhöll stora gods i Oxie, Torna och Bara härader i Skåne. Närmast förut hade Bodekulls hemman brukats av Knut Olofsson och Bodestorp av Olof Bosson. Det senare prisas av Ebbe Simonsson för jordens bördighet och dess goda bokskog. Nyssnämnda resolution gav ock staden dess vapen samt namn: Karlshamn, som enligt Schröders uppgift av 1664 redan av Karl X Gustav var staden tillämnat.

 

Karlshamns vapen 

Karlshamns kommun 1974Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppstigande svart lejon med röd beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis svart ankare, samt i grönt. Både guldfärg och gult är acceptabelt. Gult förekommer ofta som ersättning för guld framförallt på textil. Karlshamn har som stad och förutvarande stad rätt att använda vapnet med eller utan murkrona. I Karlshamns kommuns grafiska profil används endast vapnet med murkrona.

Vapnet fastställdes 1974.

 

 

 

 

 

Mörrums vapen

Mörrums vapen

Vapnet fastställt 11 december 1948. I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med två balkvis ordnade laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning. Vapnet bygger på Mörrumsån (blå balk) och laxfisket.

 

 

 

 

 

 

 

 

Elleholms vapen

Elleholms vapen

Staden var en av ärkebiskopsstolens domäner. Stadsrättigheterna indrogs omkring år 1600. Två stadssigill (vapen) är kända. Det ena har funnits i avtryck från år 1450 och visar en lilja på en med små ringar (blommor?) beströdd sköld. Det andra är från år 1548 och visar ett så kallat Laurentiushalster - även symbol för ärkebiskopen.

År 1952 uppgick Elleholms kommun i Mörrums kommun.

 

 

 

 

 

Asarums vapen

Asarums vapenVapnet fastställt 12 oktober 1945. I fält av guld två bjälkvis ordnade gröna ekar över en av vågskura bildad med tolv (4, 3, 4, 1) bysantiner av guld belagd blå stam. Vapnet bygger på offerkällan i Asarum, som är omgiven av ekar och vid källan flyter en bäck. Den blå stammen syftar på vattnet, med pengar i offerkällan medan ekarna syftar på Blekingeeken.

Före 1881 ingick Ringamåla kommun i Asarums kommun. Åren 1881-1951 var Ringamåla en egen kommun, för att från 1952 åter uppgå i Asarums kommun.

 

 

 

 

 


  • Publicerat: 2017-04-10 av annika.bergh@karlshamn.se
Webbredaktörsinloggning

| Glömt lösenord?