Stadsträd

Träd i stadsmiljö ska möta många olika krav. De behöver tolerera avgaser, extrema klimat och markförhållanden samtidigt som de ska ge karaktär åt den plats de planteras på. Parallellt härjar trädsjukdomar som gör att några av våra mest populära trädarter, så som alm och ask, inte längre är möjliga val.

Gatu- och parkenheten planterar och vårdar de träd som växer längs gator och i parker runt om i kommunen. Många av dessa träd är planterade i hårdgjorda miljöer, något som är långt ifrån den miljö där träd naturligt växer. Det ställer extra krav både på växtval och skötsel, men tyvärr har många av de äldre träden svårt att anpassa sig till dagens förhållanden. Gatu- och parkenheten tvingas plocka ner en del karaktärsskapande, gamla träd, för att de inte längre klarar av att leva i den miljö som skapats runt dem, utan riskerar att falla.

Många faktorer påverkar om ett träd ska trivas på en plats eller inte: hur mycket ljus det finns på platsen, hur varm den är, hur kraftiga vindarna där finns, hur stor tillgången på vatten är och hur jorden är sammansatt. Alla dessa faktorer tillsammans kallas för platsens ståndort. När man förändrar en plats ståndort så förändrar man också förhållandena för de träd som växer där.

De stadsträd som är stora idag planterades på en tid då förhållandena såg helt annorlunda ut. Det fanns en större tillgång på ljus, eftersom husen runt omkring inte var lika många eller höga. Tillgången på vatten var högre, eftersom vägarna inte var hårdgjorda. Trädet hade också kvar flertalet av sina rötter, eftersom man inte kapat dem i schaktandet av nya vägar. Trädets tillgång på jord var större, eftersom man inte grävt ner ledningar och byggt överbyggnader till vägar än. Det är därför inte så märkligt att de gamla stadsträden mår dåligt idag, de har helt enkelt berövats de förhållanden de växt upp under. Vad kan man då göra för de stora stadsträden i framtiden? Ofta är de träd som växer i hårdgjorda miljöer redan skadade och kommer att behöva plockas ner inom en snar framtid. Träd i parkmiljö har bättre förutsättningar, och de bör skyddas från schaktning i marken.

Fokus bör ligga på att skapa bra miljöer för de nya träd som planteras. De har bättre förutsättningar att klara sig eftersom de växer upp i den tuffa miljön och anpassar sig. Det ställer dock krav på att välja ett träd som klarar av att växa i den ståndort där det planteras.

En inventering av kommunens planterade träd pågår. Hitills har cirka 1400 träd registrerats i en databas (2013). Registret visar att den mest planterade trädarten i kommunen är lind. Man behöver plantera andra arter för att minska riskerna att en stor del av trädbeståndet försvinner samtidigt om det kommer nya artspecifika trädsjukdomar.

Träd är betydelsefulla på många olika sätt. De är kulturhistoriskt intressanta, är viktiga för platsers estetik och arkitektur, människors hälsa och välbefinnande samt bidrar till ett bättre klimat och miljö. Utöver det har träd också ett ekonomiskt värde. På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) pågår forskning och projekt kring träd. Karlshamns kommun har medverkat i att ta fram en ny ekonomisk värderingsmodell för träd, den så kallade Alnarpsmodellen, som stod klar 2013. Modellen räknar ut vad det skulle kosta att ersätta ett träd som blivit skadat eller olovligen fällt, om det gick att köpa i plantskolan. Kommunens målsättning är att sprida kunskap om trädens alla värden och på så vis få fler att värna om träden runt omkring oss.

  • Publicerat: 2014-01-30 av sara-marie.rannback@karlshamn.se
  • Etiketter: träd
Webbredaktörsinloggning

| Glömt lösenord?